Julia Ivarsson

 

Har lyckats beta av massvis med skoluppgifter från förra måndagen fram tills idag. Det är en sådan otroligt befriande känsla när man lyckas genomföra något som till en början tycktes vara nästintill omöjligt. Nu återstår endast rapporten på mitt projektarbete, sedan kan jag ta lov med gott samvete. 

 

Det är lättare att vakna upp på mornarna nu då det faktiskt börjar ljusna tidigare och tidigare för varje dag som går. Ändå har jag svårt att sätta ord på vad som händer runt omkring mig. Det känns som att jag är inne i något slags vakum. Klockan ringer på morgonen när det är dags att stiga upp ur sängen. Plötsligt befinner jag mig under mitt varma täcke igen, bara det att jag då ska försöka somna, för att sedan vakna upp till en ny dag. Allt som händer däremellan går så fort, men jag har kul på vägen. 

 

Nu vill jag att det ska bli vår. Jag saknar att gå iklädd min jeansjacka. Vill kunna bära converse utan att frysa om tårna. Vill vara tvungen att leta igenom tygpåsen efter solglasögonen för att solen lyser så starkt. Vill se hur gatorna blir fina efter att allt grus sopats bort. Vill cykla. Vill äta årets första pinnglass.